E-legitimationsnämndens ekonomi

Just nu sitter E-legitimationsnämnden och svettas över hur deras prismodell och priser ska fungera.

Mina beräkningar visar att E-legitimationsnämndens okända affärsmodell inte kan gå ihop utan att ändra utgifterna för förlitande part, inte ens om de helt tar bort intäkterna för e-legitimationsutfärdarna. Staten kan även sponsra modellen, men nämnden ska vara avgiftsfinansierad enligt SOU 2010:104.

Enligt E-legitimationsnämndens uppdrag ska det inte bli dyrare för de förlitande parterna, d.v.s. myndigheterna, kommunerna och landstingen. Men vad betyder det egentligen? Jag har utgått ifrån de siffror som E-legitimationsnämnden redovisar vilket i praktiken betyder att e-legitimationsutfärdarna ska få mindre betalt. Under den tid jag jobbade på Telia, 2004-2009, gick aldrig CA-gruppen med vinst.

Om jag i den ekonomiska modellen väljer att hålla pengarna till e-legitimationsutfärdarna konstant och anpassar kostnaden för förlitande part så går priset per transaktion upp från 0,43 kr (2014 år pris) till 0,90 kr, en ökning med 105 %.

Skatteverkets kostnad skulle därmed gå från dagens 13,6 mkr till 27,9 mkr.

Här har E-legitimationsnämnden två heta potatisar. Hur ska man behålla de befintliga e-legitimationsutfärdarna och dessutom locka nya e-legitimationsutfärdarna när det inte finns några pengar att tjäna? Hur ska man få myndigheter, kommuner och landsting att gå in i ett system som kommer att kosta dem mer än att fortsätta med dagens modell eller direktavrop?

Jag påstår att e-legitimationsnämnden är trängd mellan e-legitimationsutfärdarna och förlitande part.

Jag avundas dem inte.

Här kan du läsa hur jag kom fram till det.

E-legitimationsnämndens marknadsuppskattning

E-legitimationsnämnden har gjort en marknadsuppskattning för 2012 här:

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

E-legitimationsnämnden redovisar 11 offentliga organisationer med totalt 57,1 miljoner transaktioner och uppskattar SLL + Stockholms stad till minst 3,1 miljoner transaktioner, alltså minst 60,2 miljoner transaktioner. Genomsnittspriset på en transaktion blir 43 öre.

Sedan uppskattas den totala volymen till 61,2 miljoner transaktioner under 2012 och marknaden blir därmed 26 miljoner kronor.

Telia har, enligt samma rapport, 9 % av marknaden vilket skulle motsvara ungefär 2 miljoner kronor i intäkter.

Marknadens framtida utveckling

I E-legitimationsnämndens årsberättelse står det att ”Prognoser från Försäkringskassan och Skatteverket, som står för de absolut största transaktionsvolymerna i offentlig sektor, indikerar en tillväxt på transaktionerna på 10–20 procent årligen under de närmaste åren”.

I upphandlingsunderlaget för bastjänsterna har E-legitimationsnämnden uppskattat antalet transaktioner 2016 till 96 miljoner. Om vi förutsätter linjärt ökande transaktioner under de första 5 åren så skulle det motsvara en ökning på 8,7 miljoner transaktioner per år.

Om vi utgår ifrån dagens transaktioner och en transaktionskostnad på 0,43 kr samt 5 % minskning per år på transaktionspriset skulle kostnaden för de förlitande parterna se ut så här med eID 2008:

Nu har vi fått fram en baslinje hur det ser ut idag, utan E-legitimationsnämnden.

E-legitimationsnämndens kostnader

E-legitimationsnämnden bildades den 1 januari 2011 och har utrett modellen sedan dess. I årsberättelsen finns följande sammanfattade kostnader (i tkr).

År Utgift
2011 6 284 tkr
2012 11 133 tkr
2013 10 000 tkr (uppskattat)

Jag har räknat med 10 miljoner kronor för E-legitimationsnämnden per år.

För bastjänsterna tillkommer sedan ungefär 10 miljoner kronor per år. Jag har bett e-legitimationsnämnden om priserna i det avtal som nyss skrivits men ännu inte fått dem.

För signaturtjänsten tillkommer sedan ungefär samma som bastjänsterna, det vill säga 10 miljoner kronor per år. Till det kommer förmodligen en transaktionsavgift eftersom transaktionskostnaden är högre än i bastjänsterna. Jag räknar på 10 öre och att 40 % av transaktionerna är signaturer.

Kvar till e-legitimationsutfärdarna

Från dagens kostnad drar vi bort den uppskattade kostnaden för E-legitimationsnämnden för att se hur mycket som blir kvar.

Det visar sig att kostnaden för E-legitimationsnämnden inklusive dess system är högre än dagens totala kostnad, vilket gör att e-legitimationsutfärdarna skulle få betala för att vara med i systemet. Det kommer naturligtvis inte att hända.

Här har E-legitimationsnämnden en het potatis. Hur ska man uppfylla sitt uppdrag, behålla de befintliga e-legitimationsutfärdarna och dessutom locka nya e-legitimationsutfärdarna om det inte finns några pengar?

Jag avundas dem inte.

Lycka till!


Nästa inlägg ("Kommer vi att ha några e-legitimationsutfärdare?") >>
<< Tidigare inlägg ("Overheard at NDC 2013")
Share This:    
John Allberg

John har arbetat med elektronisk identifiering och e-legitimationer sedan 2000. Först på Posten eSäkerhet mellan 2000 och 2004, sedan på Telia mellan 2004 och 2008. Från 2009 är han konsult inom området och 2010 grundade han Ayoy tillsammans med Oscar Jacobsson.